Stadsdelsnämnder infördes för att stärka det demokratiska inflytandet. Verkligheten visar motsatsen. Stadsdelsnämnderna är centralstyrda och är kommunfullmäktiges förlängda arm ut i stadsdelarna. Reformen har medfört att Askim har ett betydligt lägre kommunbidrag än genomsnittet vilket har förorsakat en låg servicenivå.

Det är över nio år sedan SDN reformens mål och motiv formulerades. Allt fler göteborgare upplever att avståndet ökat till beslutsfattarna i Göteborg och att det blivit allt svårare att påverka beslut som man är berörda av. Vad är det då som skall få oss att tro att om bara Göteborg är sammanhållet, så kommer en ljusning för Göteborg? Man pratar om en ljusning för att stadsdelsnämnderna har fått tilläggsanslag för 1999 på 315 miljoner. För 1998 fick Askim en förstärkning men samtidigt ökat åtagande vilket i realiteten innebär ett minus på 1,4 miljoner. För 1999 kommer Askim att få 15,5 miljoner men då måste man räkna av tillskottet för 1998,

ökade lönekostnader samt kostnaden för tvingande expansion inom skola, barnomsorg samt äldrevård. Av de 15,5 miljonerna får Askim inget över till att satsa på skola och omsorg utan vi måste ställa in oss på ytterligare besparingar på

ca 10 miljoner kronor medan andra stadsdelar har stora överskott som t.ex. Centrum 54 miljoner och Lärjedalen 40 miljoner. Är detta acceptabelt? Har inte barn och äldre i Askim rätt till samma kommunala standard som övriga Göteborg?

Orättvisor har medfört kraftiga besparingar inom kärnverksamheterna i Askim och förorsakat en låg servicenivå. Trots att Askim är större än en svensk medelkommun kan vi inte påverka tilldelningen av resurserna. Bara som egen kommun kan vi få samma standard som likvärdiga kommuner i landet.

Man påstår att vid en delning kommer övriga Göteborg att behöva betala 25 öre mer i kommunalskatt. Att Askim blir egen kommun föranleder ingen skattehöjning utan enligt kammarkollegiets utredning är anledningen härtill att "standardkostnads-ersättningen för individ- och familjeomsorg (socialbidrag m.m.) i det nya stadsbidragssystemet inte täcker kommunens faktiska kostnader. Mellanskillnaden måste kommunen i dagsläget ta från andra verksamheter". Dessa andra verksamheter är bl.a. verksamheterna i Askim. En eventuell skattehöjning som baserar sig på kostnader i kommunen för 1997 är alltså inte orsakad av att Askim blir egen kommun. Argumentet saknar dessutom relevans nu när en kommundelning inte kan äga rum förrän år 2003.

I en egen kommun arbetar kommunledningen för invånarna i Askim. Med ledningen i Askim blir det lättare att komma till tals med politikerna. Det blir enklare för kommuninvånare, näringsidkare och andra grupper att direkt till ledningen framföra förslag och önskemål och därmed påverka besluten.

Närdemokrati fordrar direktval, egen beskattningsrätt och rätt till att själva besluta om fördelningen av resurserna. Kommunlagen tillåter emellertid inte att detta hanteras av en stadsdelsnämnd.

Ett argument som framförs mot en delning är att om man bildar egna kommuner tappar man inflytandet över beslut som tas i den gamla kommunen. Svaret till detta är enkelt. Vi tappar inget inflytande, vi har aldrig haft något inflytande.

I och med införandet av Västra Götaland överförs en stor del av kommunens verksamhet till det nya länet, bland annat regional utveckling, utbildning, kultur, miljöfrågor, kollektivtrafik, sjukhusvård, primärvård och tandvård. Det påtalas att den regionala utvecklingen skall gälla för alla, framförallt för de mindre kommunerna.

Några påstår att Göteborg är för dominant i regionen. Kanske kan ett bildande av Askims kommun även i detta avseende bidraga till ökad demokrati eftersom Askims kommun kommer att ingå i Västra Götalandregionen.

Förlorar vi inte stordriftsfördelar om vi blir egen kommun?

Stordriftsfördelar finns bl.a. när det gäller kultur, kollektivtrafik och sjukhusvård vilka Västra Götalandsregionen ansvarar för. När det gäller kommunens huvuduppgifter

kan man fråga sig vem som önskar att se ett ålderdomshem för 2 000 personer eller en grundskola för 5 000 elever. Det finns inga belägg föra att stordrift lönar sig inom de ansvarsområden som kommunen har. Det finns däremot belägg för att närhet och enkelhet minskar administration och kostnader och ökar det personliga engagemanget.

Påståenden som att det skulle vara "osolidariskt mot resten av Göteborg" om Askim bildar egen kommun är obegripligt. Det är politikernas osolidariska behandling av Askim som är orsakar att vi måste frigöra oss för att kunna ge invånarna den standard som alla har rätt till. Göteborgs politiker skapar hinder, inte möjligheter.

Askim har goda förutsättningar att drivas som egen kommun.

Det är regeringen och inte Göteborgs kommunfullmäktige som ytterst avgör om Askim skall bli egen kommun. Om Askimsborna säger ja till delning den 20:e september väger detta mycket tungt vid regeringens beslut. Detta framgår av tidigare genomförda kommundelningar. Genom att bli egen kommun kan vi inte bara stoppa den pågående nedrustningen av dem kommunala verksamheten utan också lägga grunden till en positiv utveckling.

Pål Hedengran

Kampanjgruppen Askim egen kommun.