Bakgrund till kommundelningen

Tillbaka

Bakgrund

Askims kommun har varit självständig kommun i många år, ända fram till år 1974.

Enligt tidigare Riksdagsbeslut skulle ingen kommun tvingas sammanläggas med andra kommuner mot sin vilja. Trots detta beslöt Regeringen en sammanläggning av Askims kommun med Göteborg den 16 mars 1973.

Efter ett kompakt motstånd från askimsborna under 70-talet, tvångsinkorporerades Askim i Göteborgs kommun vid årsskiftet 1973/74. Folkmängden i Askim uppgick då till 14 387 personer.

Nuläge

Tanken på att åter bli egen kommun har aldrig övergivits. Då och då under senare år har frågan diskuterats, men något organiserat arbete för att uppå en kommundelning har inte förekommit tidigare.

Den nuvarande lokala demokratin, representerad av stadsdelsnämnden, har dock uppvisat sådana brister att missförhållandena ofta lett till öppna diskussioner. Avsaknaden av ett verkligt lokalt inflytande på väsentliga stadsdelsfrågor och bristen på en rättvis resurstilldelning, från kommunledningens sida, har gjort att allt fler invånare numera kräver en ändring. Detta förhållande har uppmärksammats av kommunstyrelsen.

I en skrivelse till Kammarkollegiet ansökte därför Askimsmoderaternas styrelse om "att Kammarkollegiet vidtager åtgärder för att frågan om kommundelning utreds samt att folkomröstning anordnas".

Som en följd därav bildades en opolitisk kampanjgrupp, med deltagare från olika intressesgrupper. Uppgifterna var att driva kommundelningsärendet i olika instanser, bevaka utredningsförloppet och klarlägga askimsbornas inställning till kommundelningen.

Den 15 maj beslöt kommunfullmäktige i Göteborg att rekomendera Länsstyrelsen att låta utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en kommundelning. Remissyttranden från myndigheterna avgavs till Kammarkollegiet i juni månad.

Kammarkollegiet uppdrog åt Svenska Kommunförbundet att utreda förutsättningarna för en delning av Göteborgs kommun. Utredningen var slutförd och redovisad i september 1997.

En folkomröstning kommer att hållas i samband med valet 98.

Detta har hänt

Göteborgs kommunfullmäktige behandlade Kammarkollegiets remiss den 6 november 1997. Fullmäktige antog förslaget från s, v och mp som yttrande. Där står att kommunen vill efterhöra hela Göteborgs befolknings åsikt i indelningsfrågan och att den lämpligaste tidpunkten för en folkomröstning i ärendet är i samband med allmänna valen i september 1998.

Eftersom Göteborgs kommunfullmäktige inte beslutat om att genomföra folkomröstningen, har vi begärt hos Kammarkollegiet att Kammarkollegiet fattar beslut, med stöd av indelningslagen, om att en folkomröstning skall hållas snarast (med beaktande av 50 dagars regel) och inte i samband med allmänna valen i september 1998. Frågan har nu varit aktuell i snart ett år och det finns inga bärande skäl att vänta.

Länsstyrelsen fick därefter möjlighet till att yttra sig i ärendet. Länstyrelsen anser att en undersökning av befolkningens åsikt i indelningsfrågan bör ske genom en folkomröstning och att den lämpligaste tidpunkten är i samband med de almänna valen i september 1998.

Kammarkollegiet har i brev daterat 15 december 1997 meddelat att gå på grund av fullmäktiges samt Länstyrelsens yttrande förutsätter kollegiet att Göteborg kommun påtar sig att anordna en folkomröstning i samband med kommunfullmäktigevalen den 20 september 1998 och att resultatet av folkomröstningen redovisas till kollegiet så snart som möjligt.

Motiv för egen kommun

Demokratifrågan

Syftet med stadsdelsnämndernas införande i Göteborg var, enligt socialdemokraternas, att bl. a. öka "närdemokratin" i kommunen. Avståndet mellan politiker och väljare hade blivit för stort.

För att reducera detta avstånd måste dock den politiska representationen i stadsdelsnämnden också motsvara stadsdelens valresultat. I Askim är förhållandet det omvända.

Socialdemokraterna, som endast har 23 procent av väljarna, har med stor majoritet den politiska ledningen i stadsdelsnämnden, trots att ca 70 procent av väljarna är borgerliga väljare.

Kommunledningen i Göteborg tar inte hänsyn till väljaropinionen i Askim. Detta har raserat den kommunala närdemokratins trovärdighet.

Det lokala inflytandet

En långsiktigt gynnsam samhällsutveckling i Askim fordrar en lokal självständighet med lokalt ansvar.

De förtoendevalda i Askim borde få sina mandat av Askims kommuns röstberättigade invånare, inte av partiledningen i Göteborg. Genom direktval bör väljarna utse vilk som anses bäst lämpade att representera medborgarna i Askim.

Med närhet till väljarna kan det lokala demokratiska inflytandet öka. Därigenom vitaliseras det politiska livet.

Idag upplevs ett motsatsförhållande mellan väljare och förtroendevalda. Viktiga beslut tas på central kommunnivå, utan föregående information till stadsdelen och över huvudet på väljarna i Askim.

Var det allvar med kommunledningens påstående, att "det är behoven som styr", skulle Askim inte ha den lägsta tilldelningen av resurser för stadsdelens basbehov: barnomsorg, grundskola och äldrevård. Och diskrimineringen har pågått länge.

Endast genom att bli egen kommun tycks Askim kunna tillförsäkra sig rätten att få samma standard, som motsvarande kommuner i landet. Som egen kommun kan Askim forma sin egen framtid.

Ekonomin

Under flera år har askimsborna ständigt hävdat att stadsdelen varit ekonomiskt missgynnad, i förhållande till andra stadsdelar inom Göteborgs kommun. Numera hänförs orsakerna till en felaktig resursfördelningsmodell, en skrivbordsprodukt utan nämndvärd verklighetsförankring.

Askim har god ekonomi. Askim betalar över 40 procent mer i total skatt än genomsnittskommunen i landet. Trots detta ligger tilldelningen av ekonomiska resurser långt under genomsnittsnivån i Göteborg. Denna felfördelning av resurserna ger upphov till en låg servicenivå i Askim. I vissa fall klarar Askim inte ens att leva upp till de lagstadgade minimikraven.

Vi är övertygade om att Askim, som egen kommun, skulle kunna förvalta skatteintäkterna på ett betydligt bättre sätt för invånarna. Genom bl. a. köp av tjänster, där det är fördelaktigast för Askim, öppnas möjligheterna till en förbättrad kommunal service inom alla väsentliga områden.

Askim, med över 21 000 invånare, har goda förutsättningar att bli en välskött kommun med en väl fungerande närdemokrati.

Sammanfattning

Trots motstånd under vägen ger vi oss in i detta arbete med stor tillförsikt. Askim med sitt geografiska läge söder om Göteborg, har alla förutsättningar att bli en livskraftig och utvecklingsbar självständig kommun. Vi har en uråldrig tradition av frihet under ansvar att bevara.

Nu är det dags att upphäva tvångsinkorporeringen och låta askimsborna själva välja sin egen väg.

Tillbaka