En nybildad Askims kommun kommer, enligt Kammarkollegiets utredning, att få en ekonomi som motsvarar en genomsnittskommuns vid oförändrad kommunalskatt. Detta innebär bättre ekonomiska förutsättningar, för Askims kommunala åtaganden, än idag.

Statsbidrags- och utjämningssystemet utjämnar skillnader i skattekraft och behov mellan Sveriges samtliga 288 kommuner. Syftet är att alla kommuner skall ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Skattekraften saknar i praktiken betydelse för en kommuns inkomster. I debatten hörs ofta att Askim skulle tjäna ekonomiskt på att bli egen kommun eftersom skattekraften i Askim är högre än medelskattekraften i riket. Staten "tar dock allt" över 100% (medeltalet i riket) och omfördelar till kommuner som ligger under 100%-strecket.

Askim har en folkmängd på över 21 000 invånare. Detta är mer än en medelstor svensk kommun. Median kommunen har 16 000. Var fjärde svensk kommun har färre än 10 000 invånare. Bollebyggd har t.ex. 8000. Rangordnar man landets samtliga 288 kommuner så skulle en ny Askims kommun hamna på 115:e plats.

Västra Götalands regionen underlättar kommundelningen. När Göteborg en gång annekterade kranskommuner motiverades detta med ökat behov av samordning av flertalet verksamheter som nästa år övertages av den nya regionen, bl.a. sjukvård, länstrafik, regional kultur och utveckling. Bildandet av Västra Götalands regionen motiverar därför en översyn av Göteborgs storlek. Drygt 30% av dagens verksamhet inom Göteborgs kommun kommer att skötas av regionledningen. Kvar blir "mjuka" ansvarsområden där stordriftsfördelarna saknas.

Askim saknar idag gymnasieskola. Som en egen kommun får Askim göra som andra kranskommuner, teckna avtal med Göteborg och andra närliggande kommuner om gymnasieutbildning vid deras skolor. Alternativt kan Askim på sikt bygga en egen gymnasieskola.

Som egen kommun har vi möjlighet att planera och anpassa lämplig äldreomsorg efter behov. Personer bosatta i Askim bör alltid kunna beredas plats i kommunen. Granlidens ålderdomshem är nära en katastrof.

Västra Götalandsregionen övertar specialistsjukvård vid sjukhus. Det blir ingen skillnad för Askim om vi är en stadsdel i Göteborg eller en egen kommun.

Stadstrafiken i Göteborg ansvarar tillsammans med Göteborgsregionens lokaltrafik AB för kollektivtrafikförsörjningen i Askim.

För färdtjänsten svarar Färdtjänstnämnden i Göteborg som även har samarbetsavtal med övriga kommuner i regionen, t.ex. Mölndal och Härryda.

Vid en kommundelning kan naturligtvis Askims kommun, i likhet med andra kranskommuner, träffa samarbetsavtal med Göteborgs kommun.

För närvarande utreder Väststyrelsen ansvarsfördelningen för kollektivtrafiken och färdtjänsten i Göteborgsregionen.

Göteborgs vatten- och avloppsverk har hand om VA-försörjningen. Som egen kommun kan Askim välja mellan att utföra verksamheten i egen regi eller att komma överens med Göteborg om gemensam förvaltning.

Avfallshanteringen sköts idag av RENOVA AB, som lyder under kretsloppsnämnden i Göteborg. Som egen kommun kan Askim teckna samarbetsavtal med RENOVA AB.

Det lokala miljöarbetet kan komma att fungera bättre om vi själva känner att vi kan påverka det där vi bor.

I dagsläget ansvarar Räddingstjänstförbundet Göteborg, Mölndal, Kungsbacka för räddningstjänsten i Göteborgs kommun. Diskussioner förs om ett samarbete med Lerum, Härryda och Partille. Den nybildade Askims kommun kan välja att bygga upp en egen räddningstjänst eller ingå i det samarbete som redan finns i regionen.

Här blir det ingen skillnad. Idag har Göteborgs Energi AB den största andelen av elmarknaden i Göteborgsregionen. Men inte i Askim. Där är det Gullspång (f.d. Yngeredsfors) som har monopol på nätet. Efter avregleringen kan Askim, i likhet med andra kommuner, köpa el från vilken leverantör de vill.

Alla kommuner skall ha en översiktsplan. Planen fungerar som styrinstrument för beslut om användningen av kommunens marktillgångar och vatten. Göteborg har behandlat Askim som en kommunal markreserv för småhus, flerbostadshus och specialbostäder.

Om medborgarna aktivt deltar i samhällsplaneringen med kunskaper och värderingar kan istället ett långsiktigt bärkraftigt samhälle utvecklas.

Som egen kommun får vi sköta planeringen av byggnationen själva. Det gäller villor och flerfamiljshus med hyreslägenheter till unga, gamla och andra som inte vill eller har råd att äga sitt boende. En blandad bebyggelse så att alla ålderskategorier kan bo kvar i Askim, men anpassad efter våra lokala förhållanden.

Planeringen gäller också vägar, vatten och avlopp. Vi får själva besluta om våra lokala vägsträckningar, om farthinder, trottoarer och avstängningar. Vi får en egen byggnadsnämnd som bör kunna ta besluten snabbare och lättare än för närvarande, i den tungrodda byråkratin på de kommunala kontoren i Göteborg.

Av Askims samtliga förvärvsarbetande pendlar ca 72 procent till övriga Göteborg.

Detta är jämförbart med de nuvarande kranskommunerna, med undantag för Mölndal. Askim har den högsta förvärvsfrekvensen av Göteborgs stadsdelar.

Enligt lag är kommunen skyldig att inrätta vissa obligatoriska nämnder. Askim måste ha ett fullmäktige, en kommunstyrelse, en valnämnd, en överförmyndarnämnd samt revisorer. Kommunfullmäktige har för övrigt full frihet att bestämma antalet frivilliga nämnder. Ambitionerna i Askims kommun är en liten egen förvaltning.

Valet av organisationsform påverkar antalet förtroendeuppdrag. Hur många politiker som behöver rekryteras bestäms av organisationsformen och antalet uppdrag per förtroendevald. Vi förutsätter att förtroendeuppdragen kan engagera duktiga fritidspolitiker.

Vi förutsätter även att nuvarande personal återanställs efter kommundelningen. Ett personaltillskott på minst 100 kommunalt anställda torde erfordras. Dessa bör kunna rekryteras inom kommunen.

För den centrala administrationen i Askims SDN finns i dagsläget lokalytor om totalt 1 386 kvm. Vid en kommundelning kommer ytterligare lokaler att behövas. De merkostnader som en delning väntas medföra när det gäller lokalförsörjningen har överslagsmässigt beräknats till cirka 3 miljoner kronor per år. Befintliga investeringar i ADB-utrustning, televäxlar, reproanläggningar m.m. delas solidariskt mellan de nybildade kommunerna vid en delning. De merkostnader som själva delningen väntas medföra för Askim har beräknats till cirka 2 miljon kronor per år.

Tillbaka